Idag skulle jag ner och prova hela min outfitt inför bröllopet och jag va jätte glad och kände att jag skulle bli riktigt fin! Men inte, allt ska ju krabba för mig. Jag såg ut som en jäkla anka med för stora bröst:( Sömnaden hade "skitit" sig helt om man får säga så. Och va gör Anna då, jo den trötta slitna lilla flickan börjar gråta... Pinsamt eller normalt det går ju att diskutera men sån är jag iallafall. Kör hem i bilen medan tårarna rinner och när man kommer hem frågar Per vad som har hänt. - han trodde väll att jag krockat igen för det gjorde jag sist jag kom hemlipandes. Jag förklarade vad det va och då säger han som vanligt - att det ordna sig.
Det är inte vad man vill höra riktigt just då! Det är ju bara 1mån och 13 dagar kvar. Vad gör jag nu då! Det hjälper ju inte att sitta här och lipa, så nu ska jag gå och dammsuga och duscha och sen ska jag nog gå och lägga mig så jag är pigg på jobbet imorgon.
Godnatt kram på er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Lilla gumman självklart är det normalt att gråta det hade jag med gjort. Se nu till at gå ner dit och säga att såhär kan det inte se ut. Dom får ju helt enkelt fixa det. Dom har ju lovat att det skulle se bra ut och gör det inte det är det ju deras sak att fixa det. Vill du ha morakiskt stöd säg bara till. Kram Anna
Skicka en kommentar